Metoder, kampanjer och strategiska planer för att främja läsning bland barn och ungdomar. Norge, Sverige, Danmark och Estland jämförs.
Utvecklingschef Mervi Heikkilä & överinspektör för biblioteksväsendet Anu Ojaranta.
Denna artikelserie produceras i samarbete mellan det riksomfattande specialuppdraget gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet, SJK Erte, vid Seinäjoki stadsbibliotek och Regionförvaltningsverket för Sydvästra Finland.
Hösten 2023, redan innan PISA-resultaten publicerades, skickade vi ut en enkät om läsning bland barn och unga till intressenter inom läsfrämjande i Sverige, Norge, Danmark och Estland. I den här artikeln presenterar vi de metoder, kampanjer och strategier som används i grannländerna för att främja läsning bland barn och ungdomar. Det bör noteras att det endast fanns en respondent från varje land och att olika länder inte nödvändigtvis genomför samma läsundersökningar eller deltar i samma internationella undersökningar. Svaren är därför inte helt jämförbara.
I det här blogginlägget vill vi lyfta fram de åtgärder som vidtagits under de senaste åren för att främja läsning i grannländerna. I slutet av blogginlägget förklarar vi vilka element som är mest effektiva för att höja den nationella läsnivån.
Vilka åtgärder har vidtagits för att främja läsandet i Finlands grannländer?
I Sverige har det bedrivits en omfattande läsfrämjande verksamhet. Inom ramen för Kulturrådets verksamhet har en lång rad olika program genomförts. I juni 2018 presenterade en delegation som regeringen tillsatte 2016 sina reflektioner kring ett nytt ramverk för det läsfrämjande arbetet. I delegationen ingick ett brett spektrum av aktörer inom och utanför skolan. Delegationens uppdrag var att ta fram åtgärder för att säkerställa att alla barn och unga har likvärdiga möjligheter och goda förutsättningar för läsförståelse och lustfyllda läsupplevelser. Delegationen föreslog också att skolbiblioteken skulle stärkas. Många av delegationens förslag har genomförts, bland annat inrättandet av Läsrådet.
Läsrådet inrättades 2021 med en finansiering på 75 miljoner kronor. Läsrådet inrättades som ett rådgivande organ till Kulturrådet med uppgift att bland annat följa forskningen inom området, identifiera områden för fortsatt utveckling inom läsfrämjande och höja den läsfrämjande kompetensen hos personalen på de allmänna biblioteken. Läsrådet lanserade också ett nationellt program för läsambassadören.
Läsfrämjandelyft är ett annat program som startats på förslag av delegationen. Det har utvecklats i bred samverkan och drivs också i Kulturrådets regi. Programmet syftar till att skapa en rättvis och hållbar infrastruktur för bibliotekens läsfrämjande arbete, bland annat genom att höja kompetensen hos bibliotekspersonalen. Programmet arrangerar årligen ett stort tvådagarsevent för myndigheter, organisationer, lärare och andra aktörer.
Bokstart är också ett nationellt program som riktar sig till föräldrar och vårdnadshavare till små barn (0-3 år). Bokstart verkar också under Kulturrådets paraply och är ett rådgivande organ till Kulturrådet. Programmet syftar till att främja tidig språkutveckling och tidig stimulans i samarbete med allmänna bibliotek, förskolor och förskoleundervisning. Bidrag kan sökas inom ramen för programmet. Material som skapas inom programmet är fritt tillgängligt på den nationella webbplatsen. Programmet erbjuder också fortbildning för vårdnadshavare och yrkesverksamma.
Under Kulturrådet finns också Väck boken! Det vänder sig till lärare och bibliotekarier för att stödja barns läsning. Väck boken! erbjuder läsinspirerande material och även en tävling "Vem är årets Bokväckare?"
Det finns också andra nationella strukturer i Sverige som stöder läsning, till exempel En bok för alla, som producerar böcker till mycket låga priser med statligt stöd. I Sverige blev skolbiblioteken lagstadgade 2010 och nu, med den kommande lagändringen 2025, styrs skolbiblioteken till att vara bemannade.
Danmark har också en lång historia av läsfrämjande åtgärder. Kulturministeriet driver ett nationellt program där folkbiblioteket i 35 kommuner samarbetar med organisationer som driver fritidsgårdar.
Syftet har varit att främja läsningen bland barn i åldern 6-10 år.
Det danska kulturministeriet har också stöttat ett antal läsprojekt genom årliga utlysningar av medel för att säkerställa läsfrämjande aktiviteter på de allmänna biblioteken. Förra året avsattes 8,7 miljoner kronor för att stärka samarbetet mellan allmänna bibliotek och skolbibliotek.
Norge har en stark nationell bibliotekspolitik och en nationell strategi. Med stöd av dessa instrument har de allmänna biblioteken i hela landet blivit starka förespråkare för möten och demokratiskt deltagande. En nationell lässtrategi kommer också att publiceras under 2024. Den norska expert som svarade på enkäten anser att arbetet har gjorts, men att det är lite för sent. Läsfrämjande arbete har också varit eftersatt i skolorna, men det håller nu på att ändras.
I Estland samordnar barnlitteraturcentret, med stöd av kulturministeriet, ett nationellt läsprogram för barn som heter Lugemisisu. Projektet startade 2019 och har inspirerats av de finska läsdiplomen. Det estniska läsprojektet är särskilt värdefullt för små bibliotek, som kan använda projektet som en katalysator för lokala evenemang och aktiviteter. Projektet stöder också arbetet med att främja läsning i skolorna i linje med läroplanen. Under programmets första år deltog 26 bibliotek. Deltagandet har ökat från år till år. Under pandemiåren ökades också finansieringen. Under 2023 kommer programmet särskilt att uppmuntra läsning bland 5-13-åringar, bland annat genom utbildning för bibliotekspersonal och tillhandahållande av färdigt innehåll. Det finns inget nationellt läsfrämjande program för hela befolkningen i Estland.
Estlands svar gavs av Kristi Veeber, utvecklingschef på Tallinns centralbibliotek. Hon intygade att biblioteken har gjort ett betydande arbete och hon misstänkte att insatserna har kunnat bromsa nedgången i läskunnighet. Statistiken visar att den tid som 15-14-åringar ägnar åt läsning har legat kvar på samma nivå för pojkar men till och med ökat för flickor under de senaste tio åren.
Vilka är de mest effektiva metoderna och hur ska vi gå tillväga för att främja läsning?
När vi frågade respondenterna vilka de mest effektiva metoderna har varit fick vi i stort sett samma kommentarer. Svaren kan sorteras in under tre rubriker.
Kunskap och metoder
Respondenterna betonade att det alltid finns utrymme för förbättringar och lärande. Bibliotekspersonalens kunskaper om läsfrämjande metoder, attityder, vanor, innehåll och praxis behöver fortfarande stärkas. De måste kunna anpassa sina färdigheter från en kundgrupp till en annan, med särskild uppmärksamhet på specialgrupper och personer med lässvårigheter.
Bibliotekspersonalen har också ett brett spektrum av uppgifter att utföra inom området läsmotivation. Det är därför viktigt att biblioteken kan prata om vikten av läsning med olika kundgrupper utifrån sina egna utgångspunkter. Föräldrar och närstående till barn anses också av respondenterna ha en särskilt viktig roll.
Hemmet och läsande förebilder
Biblioteken har en viktig roll att spela när det gäller att hjälpa och vägleda föräldrar att uppmuntra sina barn att utveckla sin egen läsförmåga och läslust. Fokus bör riktas mer mot föräldrarna, i samarbete med hemmen och med stöd av biblioteken. Eftersom källorna till läsglädje och läsning på fritiden ofta finns i hemmet är det viktigt att vägleda föräldrar till tidig läsning, både högläsning och gemensam läsning. Den gemensamma aspekten av läsning är viktig, liksom läsande förebilder, föräldrar, mostrar och farbröder, gudföräldrar och mormödrar. För biblioteken kan detta främjas genom familjeevenemang, bokrekommendationer till föräldrar och läsprogram. Ett bra sätt att nå ut till föräldrar och prata är genom evenemang som föräldrakvällar.
Möjliggörande
Enligt respondenterna krävs det möjligheter för att förbättra läsförmågan och utveckla läslusten. Barn och ungdomar behöver ett brett utbud av material, olika typer av läsning och helst så nära läsarna som möjligt. Det behövs också olika sätt att närma sig läsningen. Läsning behöver inte vara i fokus för en händelse eller aktivitet, men den måste vara en del av aktiviteten. För att böcker och material ska komma nära eleverna måste samarbetet mellan skola och förskola och det lokala biblioteket vara tydligt och ömsesidigt förpliktande.
Sammantaget verkar våra grannländer, särskilt Sverige, ha ett nästan överväldigande antal olika kampanjer för att främja läsning. Det kommer att ta år innan deras verkliga effektivitet visar sig, och det finns verkligen inga snabba vinster att förvänta sig. Anmärkningsvärt är också det breda samarbetet på regional, lokal och nationell nivå. Läsfrämjandet bör faktiskt inte känna några gränser mellan förvaltningar eller institutioner.
Baserat på intervjuer, mer information finns här:
Kulturrådets satsning på ett läsfrämjandelyft för bibliotekspersonal: https://www.kulturradet.se/i-fokus/bibliotek/lasframjandelyft-for-folkbibliotek/
Kulturrådets program Bokstart:
Det estniska barnlitteraturcentrets läsprogram Lugemisisust:
Det statligt stödda förlaget En bok för alla ger ut kvalitetslitteratur till lågt pris:
Kulturrådets Väck boken! - program:
Comments